Tunnelodling

Växttunnlar ger en betydande nytta vid bärodling

 
Bärodlingen utvecklas idag i snabb takt och till exempel jordgubbs- men speciellt hallonodlingen flyttar från traditionell frilandsodling till växttunnlar och begränsade växtunderlag. Frilandsodlingen kommer dock inte att försvinna ännu på lång tid, men vid dess sida ökar tunnelodlingen med fart. Växttunnlarnas andel av bärodlingens helhetsareal är ännu liten, hela jordgubbsodlingsarealen på friland är idag 4400 ha och i växttunnlar odlar vi endast på 38 ha. Idag odlar vi bär i tunnlar på en areal av 61 hektar. När det gäller hallon får man idag mera skörd från tunnelodlingen (22 ha) än från frilandsodlingen (374 ha), även om frilandsodlingsarealen är mångdubbel jämfört med växttunnelarealen (Trädgårdsstatistik 2019).
 
Med hjälp av växttunnlar kan man betydligt öka skördenivån per areal jämfört med frilandsodling, detta betyder att man behöver betydligt mindre areal i tunnelodling för att producera lika mycket skörd som på friland. I växttunnlar kan man även bättre utnyttja den enskilda plantans skördepotential.  Eftersom plantorna är skyddade från regn minskar spillet, vilket betyder att nästan hela skörden är försäljningsduglig och bären är förstklassiga. 
 
En betydelsefull orsak att övergå till tunnelproduktion är att man kan producera bär även utanför huvudskördesäsongen. Med hjälp av tunnlar kan man förlänga skördesäsongen både på våren och hösten med flera månader. Idag producerar man jordgubbar i Finland från maj till oktober. Den längre växtsäsongen hjälper att minska tidpunkter med överproduktion och därmed underlättas planeringen av hela växtsäsongen. Även behovet av arbetskraft minskar betydligt, eftersom skördehastigheten ökar 2–3 gånger vid bordsodling i växttunnlar jämfört med frilandsodling. Det har redan en tid varit svårare att få tillräckligt med säsongsarbetare och därför har det minskade behovet av arbetskraft redan före Corona-tiden varit en betydande orsak för många odlare att övergå till tunnelodling.  Även sortutbudet ökar, eftersom man i tunnlar kan producera bär av sorter som vanligen inte trivs på friland på våra breddgrader. 
 
I växttunnlarna minskar även behovet av växtskyddsmedel, eftersom de svampsjukdomar som förstör skörden långt kan kontrolleras genom styrning av tillväxtförhållanden, speciellt temperatur och luftfuktighet. Skadedjurspopulationerna kan nästan helt bekämpas biologiskt med rovkvalster eller rovstinkflyn. Även användningen av näringsämnen effektiveras, eftersom växterna gödslas enligt en förhandsbestämd plan enligt växternas behov och även överbevattningsvattnet kan samlas ihop och återanvändas. 
 
I växttunnlarna kommer man även att ta i bruk ny teknik. I Finland liksom även i andra länder utvecklar man redan nu till exempel skörderobotik för jordgubbar och man testar även UV-ljusrobotar som nattetid rör sig självständigt och bekämpar mjöldagg. Bärodlarnas antal kommer att minska de närmaste åren och bärodlingen blir alltmer yrkesmässig.  Speciellt de unga producenterna som tar över odlingarna är beredda att ta i bruk ny teknik och de är även åtminstone delvis beredda att flytta odlingen till tunnlar. Klimatförändringen ger ohjälpligen upphov till ett behov av nya odlingsmetoder för att försäkra skördeavkastningen och för att öka lönsamheten.
 
 
Minna Pohjola, sakkunnig i bärproduktion, ProAgria Länsi-Suomi
 

Jaa

Facebook Comments Box

Lisää kirjoituksia

marraskuu

lokakuu

syyskuu

heinäkuu

kesäkuu

toukokuu

huhtikuu

maaliskuu

helmikuu

tammikuu

Muualla blogeissa